Största smärtan var när man ramlade med cykeln och skrapade knäet.
Man blev så himla lycklig när man fick ett 'enkrontuggummi' och en tatuering på armen som satt kvar i 1 vecka.
Största kärleken var när man skrev en lapp till den söta och fick en puss på kinden.
Man ville ha en enhörning och en klänning och rida ut på hästen med sin prins.
Sin största dröm var att bli en prinsessa och ha ett liv som Barbie.
Man behövde inte komma på något man skulle göra när man var med vänner, man drog fram Barbie-lådan och satte igång.
Just nu är det skillnad, största smärtan är när mitt hjärta brister.
Man blir lycklig i din närhet.
Du är min största kärlek.
Jag vill ha ett liv med dig, jag behöver ingen enhörning, jag har min lilla golf och dig.
Min största dröm är att leva med dig resten av mitt liv.
Nu är det inga Barbie, nu tar vi en fika på Waynes och snackar lite skit!
Det är bara att inse.
Det kommer ingen jävla prins och inget jävla slott.
Barbie-dockorna dör ut och Bratz tar över.
Man lekte 'mamma, pappa barn' och att man blev kär.
Jag behöver inte leka.
Jag är kär.
